Umeå blir en utmanare

Förra säsongen blandade man högt och lågt. I dagens träningsmatch mot Tyresö visade Umeå IK att man har tagit stora kliv under vintern och kommer att utmana topplagen i Damallsvenskan igen.

Det skiljde 29 poäng mellan Tyresö och Umeå när Damallsvenskan summerades sent i höstas. Det räckte med att se lagens två möten (som Tyresö vann med 5–1 och 6–0) för att få en förklaring till det enorma poängavståndet.

Men det Umeå som stundtals uppträdde aningen naivt och många gånger alldeles för ungdomligt är ett

Hanna Folkesson.

minne blott. Det visade laget med eftertryck i dagens träningsmatch mot Tyresö som slutade 1–1 (målen inprickade av Emmelie Konradsson och Lisa Dahlkvist).

Umeå var nämligen väl så bra som Tyresö, kanske till och med bättre – och var klart närmare ett segermål än vad mästarna var.

Jag tog bussen till Tyresö för att se om det unga Umeålaget hade växt till sig och utvecklats under vintern. Svaret blev ett rungande ja. Talangerna har blivit bättre och värvningen av Hanna Folkesson har gjort lagets centrala mittfält till ett av landets allra tuffaste.

Med ett hav av tid kvar innan säsongen 2013 ska summeras sticker jag ut hakan och lanserar Umeå IK som en riktig utmanare. Inte till seriesegern, men väl om en plats just bakom topptrion.

Trögt i Tyresö
Tyresö är en bra bit från guldformen. Mästarlaget fick aldrig någon riktigt fart på sitt spel och skapade ganska få målchanser.

Nu ska det sägas att Stockholmslaget saknade en handfull riktigt högklassiga spelare i mötet med Umeå. Christen Press, Kirsten van de Ven, Carola Söberg och Linda Sembrant följde matchen från läktarplats medan Johanna Frisk och Meghan Klingenberg (anländer inom kort) inte var på plats.

På plats och på planen var däremot norskan Caroline Graham Hansen. Den 18-åriga skyttedrottningen glimtade till några gånger under de 45 minuter hon spelade ute till höger, men var på det hela taget ganska osynlig.

Jag hade nog förväntat mig att jättelöftet, som förra säsongen blev Norges bästa spelare, skulle spela centralt, men så blev inte fallet. Graham Hansen påverkades sannolikt av att spela i en ny miljö med nya spelare, men också av att Tyresö spelade med ett ganska lågt bolltempo och bara sporadiskt visade prov på den offensiva kvalitet som laget besitter.

Efter paus ersattes Graham Hansen av Pauline Hammarlund som faktiskt överglänste norskan.

Frågorna blev besvarade
Som jag bloggade om i går hoppades jag få svar på två frågor:

1) Kommer Umeå spela ett rakare spel och dra än mer nytta av sina speediga spelare än vad man gjorde förra säsongen?
Svar: Ja. Laget varierade sitt spel mer nu än vad jag upplevde att man gjorde förra säsongen och skapade ett antal målmöjligheter just tack vara sina snabba spelare.

2) Hur försvarsstarkt är Tyresö nu när man dras med skadeproblem på backsidan?
Svar: Så där. Karin Lissel (som byttes ut i halvtid) hade väldiga problem med Umeås snabba forwards och Emilia Appelqvist hann inte visa upp så mycket av sitt spel innan hon tvingades lämna planen på grund av skada. Klart är att Tyresö saknar Megan Klingenberg, Johanna Frisk och Linda Sembrant.

***

Pia Sundhage fanns på plats på Tyresövallen för att se en drös landslagsspelare i aktion. Hon fick bland annat se Hanna Folkesson svara för en grymt stark insats på mittfältet och ångrar knappast att hon tog med UIK-mittfältaren till Algarve Cup.

U23 förtjänar kritik

Förbundet har inte offentliggjort vilka 20 spelare som får chansen att visa upp sig i u23-landslaget på La Manga i slutet av månaden, men klart är att Calle Barrling har gjort val som överraskar.

Jag vill börja med att poängtera att jag hyser stor respekt för u23-landslagets förbundskapten Calle Barrling, men han har gjort spelarval till fyrnationsturneringen på La Manga som förvånar mig.

Det är utan tvekan så att jag kallt hade kalkylerat med att Sunnanås målvakt Susanne Nilsson hade varit en av två sista utposter i truppen – men det är hon inte.

Istället är det Tyresös Jessica Höglander, som inte alls imponerat under dagarna på Bosön med damlandslaget, och Sirius Emelie Almesjö som har blivit kallade.

Kanske har Nilsson tackat nej, kanske finns det andra skäl till att hon inte är med, men som jag ser det så ska hon definitivt vara med i ett svenskt U23-landslag. Det ska däremot inte Almesjö som gav ett ganska oskolat och ljummet intryck i de matcher som jag såg henne i under fjolåret.

Hellre då Nilsson eller kanske Linköpings Lina Ringshamre i Barrlings trupp.

I övrigt är truppen ganska väntad:

Backar: Mia Carlsson (KDFF), Sara Eliasson (Piteå), Magdalena Ericsson (LFC), Hanna Glas (Sunnanå), Amanda Ilestedt (Malmö), Catrine Johansson (Göteborg), Jennie Nordin (LFC).

Mittfältare/forwards: Jonna Andersson (LFC), Petra Andersson (AIK), Emilia Appelqvist (Tyresö), Therése Boström (Umeå), Jennifer Egelryd (Tyresö), Pauline Hammarlund (do), Jenny Hjohlman (Umeå), Kristin Karlsson (Vålerenga), Fridolina Rolfö (Jitex), Elin Rubensson (Malmö), Hanna Terry (Northeastern Athletics)

Spontant kan jag tycka att Umeås Lina Hurtig hade varit väl värd en chans, men hennes möjligheter kommer.

***

Imponerande svagt av Svenska Fotbollförbundet att inte slänga ut U23-truppen på hemsidan ännu när klubbarna och spelarna har känt till truppen i flera dagar.

***

På ett drygt dygn har 30.000 biljetter sommarens EM gått åt. En imponerande och riktigt härlig siffra. Hoppas att intresset bara ökar härifrån och framåt.

En klockren satsning

Spelarna var i fokus när Pia Sundhage presenterade sin trupp till landslagslägret på Bosön i februari, men det var faktiskt en man var den stora nyheten.

Thomas Björn heter han som som i sin roll som presschef ska öka intresset för svensk damfotboll i allmänhet och för damlandslaget i synnerhet. Genom att rekrytera utanför förbundsborgens murar hoppas förbundet ha hittat en kraft som kan lyfta damfotbollen till nya höjder och att väcka intresse hos fler än den lilla kärna av inbitna fotbollsintresserade som i dag följer landets fotbollstjejer.

Satsningen på en presschef känns helt klockren och det enda jag egentligen ställer mig frågande till är varför den inte skett tidigare.

***

Jag har många gånger skrivit om hur viktigt det är att marknadsföra och paketera produkten svensk damfotboll. I och med rekryteringen av presschef Björn känns det som att förbundet har tagit ett rejält kliv i rätt riktning.

Tänk om den del av förbundet som ansvarar för Damallsvenskan och Elitföreningen Damfotboll (EFD) kunde ta samma kliv …

***

I Sundhages 23 spelare starka trupp var det inga egentliga överraskningar. Inte om man lyssnat och läst förbundskaptenens uttalanden i samband med och efter de tidigare samlingarna.

Personligen så gillar jag allra mest att Sunnanås Carina Holmberg får chansen ännu en gång. Enligt uppgifter så har hon visat framfötterna rejält på tidigare läger och det ska bli spännande att se om hon kan göra det igen.

***

Att Julia Spetsmark och Malin Diaz är bortplockade ser jag som ett friskhetstecken. Varken Spetsmark eller Diaz har i ett svenskt landslag att göra. Inte än på ett bra tag i alla fall.

När det gäller Lina Hurtig så är jag helt säker på att hennes tid kommer. Det är snarare frågan om när än om hon är tillbaka i blågult för att stanna.

***

Sundhage har valt att ta ut tre målvakter även till februarilägret. Jag hade inte blivit förvånad om Carola Söberg hade ratats redan nu, för som jag ser det så är hon den klart svagaste länken i målvaktstrion.

***

Lika glad som jag är för att Amanda Ilestedt är kvar i Sundhages EM-tankar, lika frågande är jag till att Jessica Samuelsson också verkar vara det. Samuelsson kanske har varit magiskt bra på senaste lägret, men av vad jag har sett så håller hon inte för spel på internationell nivå.

***

Frågande kan man ju onekligen vara till att Sundhage & Co vill spela Nilla Fischer som mittback. Fischer är en fantastiskt duktig spelare som är allra bäst centralt på mittfältet. I ett mittförsvar känns hon långt ifrån lika fantastisk.

***

Ännu en gång har Malin Levenstad fått lämna en landslagstrupp. Trist för skånskan som har en tuffhet som jag gillar och som absolut borde kunna kunna finnas med i en blågul trupp.

***

Att Sara Larsson över huvud taget inte finns med i Sundhages EM-planer är väldigt tydligt. Örebrobacken saknades senast och har inte fått chansen nu heller. Larssons tid i landslaget ser (tyvärr) ut att vara över.

***
Just det, truppen hittar du här: http://svenskfotboll.se/landslag/damer/arkiv/landslag/2013/01/dam-trupp-till-februari-lager-boson/

Umeå har något på gång

Umeå IK slog Sundsvall med 3–0 i årets första träningsmatch. Matchkvaliteten var som väntat ganska svajig, men UIK visade ändå att man har något spännande på gång.

Förra säsongen slutade med en sjundeplats. I år kommer Umeå att placera sig högre upp i Damallsvenskans sluttabell. Var så säkra.

Århundradets bästa svenska klubblag imponerade visserligen inte i årets första träningsmatch, men gav en vink om vad som är på gång. Fjolårets unga garde har blivit ett år äldre och något snäpp bättre, vilket också kommer att visa sig i seriespelet vad det lider.

Om Lina Hurtig och Jenny Hjohlman blixtrade till från gång till annan under fjolåret så kommer de att göra det betydligt mer frekvent den här säsongen. Nyförvärvet Hanna Folkesson kommer att ge mittfältet kompetens som saknades under 2012 och mittförsvaret med lagkaptenen Emma Berglund i spetsen kommer att bli en tuff nöt att knäcka för många damallsvenska forwards under våren, sommaren och hösten.

En träningsmatch i slutet av januari kan säga en del och den kan säga otroligt lite. Mötet i Nordichallen mellan Sundsvalls DFF och Umeå IK var inte fantastiskt på något sätt, men visade små strimmor av något som kommer att bli bra.

Det tror i alla fall jag.

Sundhage sänder tydliga signaler

Det har bara gått ett par veckor av 2013 när landslaget i dag spelar sina första matcher. Men även om året är ungt så går det redan nu att se hur Pia Sundhage tänker sig sitt EM-lag.

I går prisades hon på Idrottsgalan. I dag ser Pia Sundhage sitt landslag i årets två första matchframträdanden. En klart toppad a-version spelar mot AIK:s P17 medan bilagan (b-versionen) möter Norrtäljes P19.

Med sina laguttagningar, till viss del den till matchen mot Schweiz i slutet av oktober och de två till dagens matcher, sänder Sundhage tydliga och klara signaler till sina spelare.

Sundhages budskap till spelarna som spelar mot AIK-killarna är enkelt: det är er jag tänker satsa på.

Man kan tycka vad man vill om att hon redan nu har bestämt sig för vilka 13-14 spelare som på allvar kommer att göra upp om platserna i sommarens svenska EM-lag, för som Leif Boork nu också vet så gör hon som hon vill.

Sundhages använde sig av samma strategi när hon coachade USA:s damlandslag. Redan i ett tidigt skede talade hon om vilka spelare som hon skulle få förtroende i kommande mästerskap och därefter jobbade hon för att få ut maximalt av dessa spelare.

Det är både plus och minus med att sätta en ungefärlig startelva ett halvår före EM. Fördelar är att de utvalda spelarna får möjlighet att förbereda sig på bästa sätt och att gruppen kan svetsas samman under lång tid. Nackdelar är, förutom att bra spelare gallras bort, är att det som regel är svårt att göra förändringar en bit in under resans gång.

Som jag har bloggat om här tidigare så har Sundhage i stora drag redan spikat sin startelva till sommarens EM. Den kommer, med ett par undantag, se ut som det lag som just nu spelar mot AIK:s 15-åriga killar:

Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Emma Berglund, Malin Levenstad (ersätter skadade Nilla Fischer), Sara Thunebro – Emmelie Konradsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin, Kosovare Asllani.

Sundhage har i samband med landslagslägret, där 28 spelare deltar, pratat om att de etablerade spelarna inte längre kan ta saker för givet och att det finns många spelare som utmanar om platserna i lage. Det snacket köper jag inte för fem öre.

I verkligheten är det nog bara Sofia Lundgren, Sofia Jakobsson och Johanna Almgren, kanske också Charlotte Rohlin, som på allvar slåss om en plats i det slutliga EM-laget.